Loading...
Den 31 mars 2026 satt jag framför TV:n och såg Viktor Gyökeres avgöra playoff-finalen mot Polen med ett mål i den 78:e minuten. Arenan exploderade, spelarna kollapsade i en hög vid hörnflaggan, och Sverige hade kvalificerat sig för VM 2026 på det mest dramatiska sätt tänkbart. Det var en kväll som påminde om varför vi älskar fotboll — och samtidigt en kväll som ställde den oundvikliga frågan: hur långt kan det här laget egentligen nå?
Jag ska ge dig en ärlig bedömning. Inte optimismen som präglar svensk sportmedia inför varje turnering, inte heller den cynism som infinner sig efter besvikelser. Som analytiker med nio års erfarenhet av internationella turneringar har jag sett Sverige både överträffa och underprestera förväntningarna. VM 2026 blir den mest komplexa turneringen någonsin, och Sveriges chanser beror på faktorer som sträcker sig långt bortom de elva spelare som startar på planen.
Sveriges styrkor
Låt mig börja med det uppenbara: Viktor Gyökeres är en av de mest formstarka anfallarna i europeisk fotboll just nu. Hans utveckling under de senaste två säsongerna har varit extraordinär — från en pålitlig Championship-spelare till en målmaskin i portugisisk liga som jagar Europas Golden Shoe. Det Sverige har i Gyökeres är något de saknat sedan Zlatan Ibrahimovićs storhetstid: en anfallare som kan avgöra matcher på egen hand. Hans fysiska styrka, positionering i straffområdet och avslutningssäkerhet med båda fötterna gör honom till ett hot mot vilket försvar som helst.
Alexander Isak kompletterar Gyökeres perfekt. Där Gyökeres är kraft och direkthet, är Isak rörelse och kreativitet. Hans säsong i Newcastle har etablerat honom som en av Premier Leagues mest kompletta anfallare, med förmågan att både göra mål och skapa för andra. Ett anfallspar bestående av Gyökeres och Isak ger Sverige offensiv kapacitet som få lag utanför den absoluta eliten kan matcha.
Mittfältet har fått ett lyft genom Dejan Kulusevskis utveckling till en allround-spelare under Postecoglous ledning i Tottenham. Hans förmåga att driva med boll, slå avgörande passningar och bidra defensivt gör honom till länken mellan försvar och anfall. Hugo Larsson har vuxit in i rollen som den kreativa mittfältaren, medan Mattias Svanberg bidrar med energi och pressing.
Försvarsmässigt har Sverige en av turneringens mest erfarna mittbacksduor. Victor Lindelöf, trots begränsad speltid i Manchester United, är fortfarande en pålitlig landslagsförsvarare med internationell erfarenhet. Emil Krafth och Gabriel Gudmundsson ger bredd på backpositonerna, även om ingen av dem är på samma nivå som de främsta ytterbackarna i turneringen.
Mentaliteten är en styrka som inte går att mäta i statistik. Sveriges playoff-seger mot Polen visade ett lag som kan hantera enormt tryck. Att gå in i en avgörande match efter att ha misslyckats i kvalgruppens slutskede, och ändå leverera när det verkligen gäller, säger något om lagets karaktär. Jon Dahl Tomasson har byggt en kultur av motståndskraft som kommer att testas under turneringen. Den danska tränaren har fört in en ny mentalitet i truppen — en blandning av skandinavisk disciplin och offensiv ambition som saknade vare sig i det defensiva spelet under Janne Andersson eller i det mer spelstyrda upplägget under Erik Hamrén.
Truppens åldersstruktur är också gynnsam. Nyckelspelarna är mellan 24 och 28 år, i sina bästa år som fotbollsspelare. Till skillnad från Belgien eller Portugal, som förlitar sig på åldrande stjärnor, har Sverige en generation som fortfarande har sina bästa år framför sig. Det betyder att VM 2026 inte är sista chansen — det är ett steg på vägen — vilket kan minska pressen och ge spelarna frihet att prestera utan desperationen som ibland präglar åldrande landslag.
Svagheter att lösa
Den mest uppenbara svagheten är bristen på djup i truppen. Sveriges startelva kan konkurrera med många lag i turneringen, men ersättarna håller inte samma klass. Om Gyökeres eller Isak skadas, finns det ingen naturlig ersättare som kan fylla tomrummet. Jordan Larsson och Anthony Elanga är dugliga alternativ, men de är inte på samma nivå som de spelare de skulle ersätta.
Mittfältet saknar en ren defensiv ankare. Emil Forsberg är 34 år och kan inte längre spela 90 minuter i högt tempo. Kristoffer Olsson är tillbaka efter sin sjukdom, men det är oklart om han kan återta sin tidigare nivå. Det lämnar Svanberg och Larsson med ett stort ansvar, och inget av dem är en naturlig sexan som kan kontrollera tempot i matcher.
Målvaktspositionen är ett frågetecken. Robin Olsen har varit Schwedens förstaval länge, men hans klubbform har dalat. Konkurrensen från Peter Gulácsi och andra är begränsad, och det finns en nervositet kring om målvakten kan leverera avgörande räddningar i de matcher där marginalen är minimal.
Taktiskt har Sverige visat brister när de möter lag som dominerar bollinnehavet. Mot tekniskt skickliga motståndare som Spanien eller Nederländerna tenderar Sverige att pressas tillbaka och förlita sig på kontringar. Det kan fungera, men det kräver perfekt timing och att chanserna som skapas faktiskt görs om till mål. Mot Polen fungerade det — mot ett lag som Nederländerna i gruppspelet blir marginalerna mindre.
Fasta situationer har historiskt varit en svensk styrka, men statistiken från kvalspelet visar att laget inte längre är lika dominanta på den fronten. Bristen på en ren huvudspelsfara i straffområdet — Gyökeres är stark i luften men inte exceptionell — begränsar vad Sverige kan göra på hörnor och frisparkar.
Realistiska förväntningar
Grupp F består av Nederländerna, Japan, Sverige och Tunisien. Det är en jämn grupp där alla fyra lag har realistiska chanser att avancera, men också där alla fyra kan åka ut. I det nya VM-formatet avancerar de två bästa lagen från varje grupp automatiskt, plus de åtta bästa treorna av tolv. Det innebär att även en tredjeplats kan räcka för avancemang — en viktig faktor att ha i åtanke. Låt mig bryta ner matcherna.
Öppningsmatchen mot Tunisien den 14 juni är kritisk. Tunisien är ett lag som ofta underskattas — de höll nollan mot Danmark och Frankrike i gruppspelet 2022 och förlorade bara med 0-1 mot båda. Deras defensiva organisation är svår att bryta ner, och de kommer att vara motiverade att starta turneringen med en seger. Tränare Jalel Kadri har behållit den taktiska grund som fungerade i Qatar och byggt vidare på den. Sverige bör vinna denna match, men det kommer inte att vara enkelt. Ett oavgjort resultat är fullt möjligt om Sverige inte hittar rätt tempo tidigt.
Matchen mot Nederländerna den 20 juni blir sannolikt avgörande för gruppställningen. Nederländerna är klara favoriter att vinna gruppen, men de har visat svagheter i de senaste turneringarna — de föll mot Argentina i kvartsfinal 2022 och misslyckades med att leva upp till förväntningarna på EM 2024. Med van Dijk, de Jong och Gakpo har de individuell klass, men Sverige har visat att de kan störa även tekniskt överlägsna motståndare. Ett oavgjort resultat skulle vara ett utmärkt resultat; en seger skulle chocka marknaden. Matchen spelas i Houston, och det subtropiska klimatet kan bli en faktor — båda lagen måste hantera värme och luftfuktighet som skiljer sig markant från europeiska förhållanden.
Slutmatchen mot Japan den 25 juni kan bli en öppen tillställning där båda lagen jagar poäng. Japan har besegrat Sverige vid de två senaste mötena och bör inte underskattas. Kubo, Mitoma och Doan ger dem offensiv kapacitet som kan straffa varje defensivt misstag. Deras seger mot Tyskland och Spanien i gruppspelet 2022 var ingen tillfällighet — Japan har byggt ett lag som kan konkurrera med de bästa. Om Sverige har fyra poäng efter de två första matcherna, kan de hantera en förlust mot Japan och ändå gå vidare. Med färre poäng blir matchen en kvalsituation med allt det innebär av press och nervositet.
Min realistiska förväntan är att Sverige tar sig ur gruppen som tvåa eller som en av de bästa treorna. Sannolikheten för avancemang bedömer jag till ungefär 65 procent — högre än oddsen antyder, men långt ifrån säkert.
Best case-scenario
I det bästa scenariot slår Sverige Tunisien med 2-0 i öppningsmatchen. Gyökeres gör båda målen, och laget etablerar en självklar spelidentitet tidigt i turneringen. Mot Nederländerna spelar Sverige defensivt disciplinerat och tar ledningen genom en kontring i andra halvlek. De håller undan för 1-0 och tar övermörkande gruppseger. Mot Japan roterar Tomasson och spelar med ett b-lag, förlorar 0-1, men avancerar ändå som gruppvinnare.
Som gruppvinnare undviker Sverige de tuffaste motståndarna i 32-delsfinalen och möter en tvåa eller trea från en svagare grupp — kanske Egypten, Ecuador eller Serbien. En tight match avgörs av Gyökeres i förlängningen. I åttondelsfinalen väntar ett större test, kanske England eller Frankrike, och där tar resan slut efter en heroisk insats.
Kvartsfinal är det absolut bästa scenariot jag kan se för Sverige. Det skulle matcha deras bästa insats sedan 1994 och överträffa förväntningarna avsevärt. För att det ska hända krävs att allt klaffar — form, tur med skador, gynnsam lottning och avgörande prestationer från nyckelspelarna.
Worst case-scenario
I det värsta scenariot börjar Sverige turneringen med en tung förlust mot Tunisien. Ett tidigt mål av Tunisien, följt av svensk frustration och ett rött kort, leder till 0-2-förlust. Pressen på laget inför Nederländerna-matchen blir enorm. Mot ett Nederländerna som luktar blod förlorar Sverige 0-3, och sista matchen mot Japan blir meningslös. Sverige åker ut i gruppspelet med ett mål gjort och fem insläppta.
Det här scenariot är osannolikt men inte omöjligt. Turneringar kan svänga snabbt, och ett lag som förlorar självförtroendet tidigt kan kollapsa totalt. Sveriges kvalhistoria — där de räddade playoff-platsen med marginal efter att ha dominerat gruppens start — visar att de kan hantera press, men också att de kan tappa fotfästet när det går emot dem.
En annan variant av worst case är att nyckelspelare skadas tidigt. Om Gyökeres eller Isak inte kan spela, försvinner halva det offensiva hotet. Truppen har inte djupet att kompensera för sådana förluster, och förväntningarna skulle behöva justeras dramatiskt nedåt.
Min ärliga bedömning
Sverige är ett lag som kan ta sig till åttondelsfinal med rätt omständigheter, och som har en yttre chans att nå kvartsfinal om lottningen och formen samverkar. De är inte ett lag som kommer att vinna VM 2026 — oddsen på 80.00 eller högre reflekterar den verkligheten korrekt. Men de är heller inte ett lag som bör underskattas eller avfärdas.
Min bedömning av sannolikheter ser ut så här: 65 procent chans att ta sig ur gruppen, 35 procent chans att nå kvartsfinal, 10 procent chans att nå semifinal. Det sista siffran kräver att mycket går rätt — enkel lottning, toppform från Gyökeres, och ett par avgörande misstag av motståndarna. Det är inte realistiskt att planera för, men det är heller inte omöjligt. Sveriges historik visar att de kan överraska — kvartsfinalen 2018 mot England var inte långt från att sluta annorlunda, och bronset 1994 kom efter en turnering där få hade dem som favoriter.
För finlandssvenskar som följer VM 2026 representerar Sverige det närmaste alternativet nu när Finland inte kvalificerade sig. Grupp F-matcherna spelas på tider som är hanterbara för finsk publik — 22:00 och 20:00 finsk tid för de flesta matcherna. Det ger möjlighet att uppleva turneringens spänning genom ett lag med kopplingar till regionen.
Min rekommendation för den som vill betta på Sverige är att fokusera på de specifika marknaderna snarare än outright-vinnare. Sverige att ta sig ur gruppen till odds 1.60-1.70 erbjuder value givet min bedömning av 65 procent sannolikhet. Sverige att nå kvartsfinal till odds 3.50-4.50 är mer spekulativt men kan vara värt en mindre insats. Gyökeres att bli Sveriges toppskytt i turneringen bör ligga som klar favorit och kan vara värt att kombinera med andra marknader.